På lördagen med Jonna o Jessica hos Nilla. Hon har sina ca 40 får på en ö på ca 20 hektar, man ror över en ca 20 m bred å, hundarna simmar över.
Sin gjorde et hämt på ca 250m, skickade vänster, hon såg dom inte och sprang ganska rakt mot, men genast hon såg dom tog hon ut jättefint. Lyftet helt ok, framdrivningen 2/3 bra, men sen var draget så hårt så hon kom med dom på slutet i ”en banan”, hon håller sin sida men jag får henne inte o trycka på tillbaka till linjen.
Sen Rhy, skickade på 80-100m till höger (borde vara bättre hållet), han snävade in-framdrev innan kommando-jagade ett får och hängde i ullet 😦 Sen försökte fårena dra allihop men han hade inga problem och ta dom till mej. Tyckte han sprang litet konstigt…när jag gick fram till honom hade han trasslat in sej i linan så bakbenen var ihopsnörda 😮
Lyssnade inte och var väldigt på. Nilla tyckte att han är en ganska svag hund, gör inget utan kommando, svag instinkt. Tycker att han inte har alls känsla för balans. Andra passet kom hon med och vi gjorde helt enkelt grunddrivning, försökte hitta ett lägre tempo så han inte skulle driva dom över oss. På slutet gick det helt bra, men då var han iof trött.
Fick mej en riktig tankeställare…har jag tagit ifrån honom hans styrka och vallningsinstinkt? Har ju tagit honom mycket ur balans, även använt mycket kommandon…borde jag återgå till me o bara gå med fåren utan kommandon? Men då han trycker på så mycket, om jag sätter press lägger han sej…sen bubblar han in sej o det är ibland svårt o få upp honom… Sen när våra (skit)får lätt springer från ena ändan av hagen till den andra, suck stön. Han fråndriver helt ok tycker jag, men när fåren drar har han svårt o låte bli att stoppa up. En fyrkant eller ring går bra men rakt från mej är jättesvårt när avståndet växer.
Till slut delade vi dom o räknade dom , Sin fick göra några lookback när några stack från den andra gruppen o ville till vår. Sin gör det hon ska, men det är svårt o få henne o ta kommandon så man får rätt linjer osv.
Övernattade hos Samuli med Jessica. På kvällen ett kort pass med Rhy i gårdshagen.Faktiskt några bra metrar ficl vi till 🙂
På sö förmiddag vägde vi alla bagglamm. Sen skilde vi av 8 och Samuli körde dom till en större äng vart Joski kom för att träna hämt med mej.
Sin först ca 300 (har inte gjort så långa innan). Skickade höger.Hon såg inte fåren alls och tog in vid halva vägen, sprang mot henne och då vände hon o såg dom men tog vänster istället. Andra försöket skar hon igen. På tredje gick jag upp ca50 meter för o hinna med om det behövs, nu hade hon fattat.
Sen Rhy, o herre min tid. Helt hemskt ute på stort fält, han är rädd att som skall sticka. Sen när det faktiskt bara är sidan mot korna som har staket så kan dom ju faktiskt göra det… Han tryckte på hårt o baggarna spred sej…sen är han ju tvungen o hämta tillbaka o sen blir det ett ekorrhjul :´-(
Försökte göra samma som hos Nilla men det inte bra alls. Orkar inte ens analysera, man ska inte ge upp men tycker synd om hundskrället. Hur ska jag få honom o förstå vad jag vill?
Till sist ett hämt med Sin, nu gick det bra 🙂
Tauno var jätteduktig (som alltid), Myy fick hjälpa till ibland och var väl litet het men lugn om man jämför med Midge…
Vi hade en ljudlig publik, som tur höll dom sej på anvisad plats…
Sin tar igen sej efter jobbet.
Imorgon kommer Samu hem från norra Finland, som jag har saknat honom ❤
Jag har mycket problem med framdrivningarna med Pep. Han går för fort och när jag lägger press på honom så kan han förlora balansen eller försöka undvika att balansera mot mig. Tror han gör så för att för att undvika pressen eller för att han tycker han får gå mer med fåren, snabbare med dom. Han har alltid haft jättefin balans så på något sätt hänger det ihop med framdrivningarna och pressen där som gör att han liksom ”förlorar”balansen. Nu är jag ju nybörjare så jag gör massor av saker fel som säkert gör situationen värre
Jag är också nybörjare i vallningen. I agilityn är det så lätt när man tagit upp flera hundar till hög nivå, jag vet hur stigen vi skall gå ser ut, vet vad jag kan kräva och vad jag är nöjd med. Sen beror det bara på individen var pauserna på stigen är, hur jag kan hjälpa den och hitta rätt osv.
Gå in o läs Lena Karlssons blogg http://tynantbordercollie.blogspot.com/, börja från mars med drivningsklinik 1-4. Hon skriver helt suverent, har varit hos henne en gång och hon har en helt otrolig känsla och kunskap. Så gå kurs för henne om du kan!