Stackars Rhy men Happy end för Midge

Tiina hämtade hem sina finska får så då blev vi utan. Som tur lånade Samuli ut fyra st gamla tackor som ändå skulle till slakt, har även tränat ett par gånger på Samulis fält.

Sin blev stångad av en taxeltackadvi skulle ha loss dom från en fålla hos Samuli, hon kom inte undan så till min o Joskis förvåning så högg hon efter tackan 😮 Sin blir ju 5 i november o har aldrig rusat, tappat huvudet eller bitit, trodde inte man kunde få henne o göra det. Har ju tränat singling o delning o hon gillar verkligen detta, kanske hon iom det har blivit litet mer på. Bra att hon sa ifrån iaf!
Annars så är hon som hon är, när jag ”tvingar” henne ur balans tex på framdrivningen, eller inte låter henne pendla, så blir hon jätteseg o vid 😦 Pendla kunde hon ju få göra annars (fast det är störande), men hon slår över o då stoppar hon bara upp dom speciellt på fråndrivningen.
Men när man behöver nån som tar det lugnt o få bort får från svåra ställen osv, då är hon en guldklimp 🙂

Rhy är jättekul o träna. Fråndrivningen börjar oftast vara riktigt bra nu (på våra egna får), tar nästan alltid muntliga riktningskommandona rätt, visslorna blandar han på men det beror nog till stor del på att min ljud inte är så säkra… Väntar fortfarande på pipan dom skickat från ISDS-butiken den 22.9…
Lyft + framdrivning är för rojsigt. På våran lilla äng så får jag ett helt ok djup som gör att lyftet blir ok, men på längre avstånd som jag inte kommer åt o träna mer än alltför sällan, borta får han brått o blir för tajt. När damerna sätter igång rusar/skyndar han efter o det blir kalabalik…sen vet han inte vad han skall göra. Det känns som att han inte hittar något mellan låsning o rusning. Har funderat om det även kan ha o göra med osäkerhet i närarbetet, som jag inte ser (vet hur jag skall jobba på) fast det troligtvis är uppenbart för nån erfaren…

Var o tittade på FM-får i helgen. Svåra lamm som inte ville röra sej eller så sprang dom som fan… Nilla vann med Ukko, Severi tvåa med Ben o Nilla trea med Svedu!
På lunchen gick jag en sväng med Rhy. Släppte kopplet då han skulle ner i ett dike, han går genom diket (med vatten i) hoppar upp på ängen (utan kor) bakom diket under elstängslet. Jag hinner ropa nej, sen skriker Rhy rakt ut, fattar att han fått världens stöt från två porttrådar som ligger/hänger på den nedre tråden, får tag i kopplet o drar honom bort därifrån. Rhy fortsätter o skrika då han trasslat in sej i tråden! Får till slut loss honom på nåt sätt, men han slutar inte skrika…han har fått kraftiga stötar från nötstängsel i över 10 sekunder. Han slutar till sist, ser helt skräcklaget på mej, vågar/kan ej resa sej…när han reser sej haltar han samt har tömt tarmar o urinblåsa. Hjärtat dunkar jättehårt, han hukar sej o ryggar bort från mej, han tror att det är jag som gjort honom så illa utan att han förstår varför :ó( 
Det tar nån timme innan han slutar reagera på minsta lilla ljud o rörelser, dreglar fortfarande, han verkar vara annars okej…läste sen att dom kan få inre brännskdor, vatten i lungorna, neuroligiska men samt kvarblivande ospcifierade rädlsor… :ó(

Fan fan fan, varför såg jag inte att trådarna hängde på sidan, jag såg ju att det var ett nötstängsel som jag vet har jättehög el i sej,  varför e jag så jävla fans skit korkad?!?!
Stackars stackars Rhy, undrar hur mycket detta kommer att inverka på hans förtroende för mej….

Pete Keski-Korpela hade Midge på prov när vi var i England. Han tyckte jättemycket om henne så nu har han köpt henne. Jag kunde inte ha valt ett bättre ställe hur jag än försökt, dom passar så bra ihop. Pete är världens lugnaste men ändå bestämd o trygg samt hinla duktig i vallning, precis vad Midge behöver. Happy End