Hundarna

GodkVallh PPR1 FIN&S AgiCh Tending Eye Catcher
tik f. 18.11.2006 ER55403/06
mentaltest 155p

Sin är också en väldigt lätt hund att ha runt sej, hon älskar alla barn o är jätteförsiktig med små barn. Hon går bra ihop med andra hundar, men har en irriterande vana att vakta saker och kan då visa upp ett vackert pepsodentsmile. Den hunden finns det ingen stress i, det gåra bara inte o få henne att hetsa upp sej. Visst är hon ivrig, men den där sista lilla biten, galenheten som jag gillar i agilityn fattas. Men hon har bara blivit bättre med åren och är så söt o rolig o träna med. Nuförtiden bor hon hos Jessica som även tävlar agility med henne samt även har börjat valla litet grann, dom passar himla bra ihop ❤
Vi bekantade oss med får då Sin var 5 mån, hos Päivi Nietosvaara. Sin tände direkt och smög omkring o balanserade med en härlig stil. Hon har en otrolig djurkänsla både på gott o ont, hon har aldrig rusat eller bitit vad som än hänt. Det var alltså en drömhund att börja vallningen med, eftersom jag hade tid att reagera samt hon aldrig ställde till det.
Vi hade ingen tillgång till får på några år, så själva träningen kom igång först sommaren 2009 då vi skaffade sommarfår. Hon har väldigt mycket eye och låser sej lätt samt gillar inte att vara ur balans. Kan bli väldigt tungt för henne ibland men hon är envis som en åsna och ger inte upp mot djurena, även om det är en 108kg tacka som står och stampar åt henne eller 70 bagglamm som inte vill gå på vägen. Hon är en klippa i det riktiga jobbet men gillar inte o nöta övningar, kan bli jättetrög eller säga upp sej om man blir spänd för att hon inte förstår eller vill.
Sin o jag hjälper ibland till på en gård i Rönnäs hos Samuli Näri, på somrarna finns det över 300 får. Dom  samlas ihop o fållas in, vägs, skiljs åt samt flyttas från bete till bete längs med sandvägar o ängar osv. Detta är det bästa Sin vet 🙂
Nuförtiden är det Jessica som tävlar agility samt vallning med henne.
2012. Sin är nu sjukpensinerad, blev genast halt efter träning eller längre promenader. Röntgad utan att någon orsak hittats. Får göra små saker på gården samt vara till hjälp när valpar startats på får.

PPR1 FIN&S AgiCh Öbetets Dusk
tik f.03.03.2008 ER34429/08

Pray köpte jag med tanke på agility och vallning från Joel Svensson i Sverige. Pray är snäll men väldigt hektisk, nervös o ljudkänslig. Dammsugare o dylika ljud gör henne okapabel  till allt, hon vill bara fly och kan ej nås.
Hon äääälskar alla människor speciellt barn, bara en blick tolkar hon som en invit till massivt pusskalas.
Tills hon blev 3 (slet av en sena som 4mån) gjorde hon allt hon gjorde med full fart. Helt galen utanför agilitybanan, gick inte o få kontakt med henne. Men i själva träningen koncetrerad till 100%. Hon var också väldigt lättlärd i agilityn, i vallningen var hon väldigt på men saknade helt djurkänsla kändes det som.
Sommaren 2010 tränade jag mest vallning men ställde ändå upp i agility VM-uttagningarna även med henne eftersom vi kvalat. Till min stora förvåning gjorde vi jättebra lopp och ble 3:a totalt, vi skulle alltså representera Finland på VM i Tyskland 🙂
Fick sätta igång o träna ”på riktigt”. Vi gjorde ett jättebra jobb på individuella hoppbanan, Pray var länge i ledningen och bara året 2009 världsmästare var snabbare 😮 Jag sjabblade på agilitybanan, så medaljstriden fick vi glömma. Det var häftigt iaf, att hon var världens nästsnabbaste den dagen och fick gå ut som nästsista ekipage på agilitybanan 🙂
Våren 2011 blev hon ordentligt nerstångad i marken 4-5ggr av en stor texeltacka. Inga synliga skador (utom på tackan), men efter det har hon inte rört sej som förut. Har varit på olika behandlingar så vi får se hur det blir, hon bor hos Jessica som också kommer att fortsätta tävla  agility med henne om vi får henne i skick.
2012. Röntgad, sponylos på tre kotor. 2013. Bor hos Samus pappa och nya flickvän, går långa promenader.

Kemi Rhys (Mirk / Straid Meg)
hane f.25.05.2010 ER23692/11
AA/00 dnatestad CEA normal

Rhy(s) som betyder entusisastisk, kom till oss hösten 2010. En kompis ringde o frågade om jag ville köpa en hane efter Kevin Evans Mirk, dom skulle importera en hanvalp och Rhys köpare hade lämnat återbud. Efter en dags betänketid sa jag ”ta hit honom”, om jag inte gillar honom får jag väl sälja honom…tidpunkten var ju inte speciellt bra när det var en månad kvar till VM…
Rhy var ovan vid beröring och mådde illa i bilen, samt hade nog aldrig varit inne i ett hus tidigare. Han blev snart kramgo, men illamåendet gick över först vid 8-9månaders ålder. Rhy påminde om Långben både till utseende samt sätt, svart med stora läppar och öron, snäll och kanske inte alltid så snabbtänkt 😉 Ja, han smälte allas hjärtan och kom för att stanna ❤
Han tände direkt på får, 12 veckor gammal. Låg häftig stil o rakt på! På våren stod det klart att lilla Långben 10 mån blev stora Vargen i hagen. På ett besök i Sverige  beslöt jag mej för att lämna honom hos Gunnel Boström ett par veckor, hon skulle ”göra skitjobbet”, så att jag nybörjaren sedan kunde börja träna. På deras första träningspass (som jag filmade) tog det nästan 20 minuter innan Rhy upptäckte att Gunnel var med, innan det nonchade han Gunnel totalt och uppförde sej ganska burdust så att säga. Hämtade hem honom efter en dryg månad, nu hade jag en härlig  grabb med bra tryck som var färdig att fortsätta träningen 🙂
Nu är han helt underbar att träna med, han har så mycket, bara jag kan hålla honom… Har ganska mycket eye rakt mot djuren som gör att han rumlar in på dom ibland, men är fri på flankerna.
Rhy gjorde Finlands VP hösten 2011, startade även två klass 2 (IK1) med honom. Sommaren 2012 tävlade vi klass 2, på hösten debuterade vi i klass 3 i samband med FM samt deltog i NN i Norge.
Rhy älskar också människor och speciellt barn även han, samt går bra med alla hundar även hanar. Irriterande är att han  ibland sticker efter vilt, kommer med hjortar eller älgar…
Har tränat (för) litet agility med honom, samt startat honom i klass 1 några gånger. Han är snabb och stark, kokar lätt över medan han väntar på sin tur om han får…
2013. Rhy blev 5:te i dubbelhämts finalen på Finska Mästerskapet. Rhy vann sammanlagt uttagningarna till landslaget 2014. Betyder att han kommer att representera FInland på EM i Danmark samt VM i Skottland 2014

Derwen Meg  (Dave Evans Flock / Fairlea Reiver)
tik 02.11.2011

Tog med mej Meg från Wales när hon var 5 mån. Hon var tänd, men hade såklart inte blivit tränad pga sin unga ålder.
Meg är helt cool med får, det känns som att hon är väldigt klok även om hon vara är ett år. Hon är intensiv, lugn, naturlig med bra djurkänsla och har en superbra balans, just att få henne ur balans är det man får jobba mest på. Meg är livlig och glad i det civila samt galen i simning, inte rädd för någonting men är ändå lagom förarödmjuk.
Hoppas kunna göra Vallhundsföreningens VP sommaren 2013, samt börja tävla med henne.
2013 Meg gjorde sitt VP med fina poäng. Hon är såld till en gårs i Lohtaja med 200 tackor.

Walk On Dewr (Karin Söderbergs Jim / Walk On Elvira)
hane 17.02.2012
Dewr som betyder modig på Walesiska, var från början tänkt och bli min vallhund. Men eftersom Jessicas Marlo dog helgen innan jag kom hem från Wales, beslöt jag mej för att ge henne Dewr.
Dewr är en  helt korthårig väldigt långben spiderman. Han tände vid ca 10-11v ålder, mycket djurkänsla och fina rörelser. Väldigt intensiv men ändå förarmjuk. Målet är nog att kunna göra Vallundsföreningens VP, samt börja tävla vallning sommaren 2013
Jessica tränar även agility med honom, snabb och lättlärd.
2013 Dew gjorde VP på sommaren samt startade i några vallningstävlingar klass 1. Är även uppflyttad till klass 2 i agility.

Meg (JR Griffiths Bob (by Pennant Williams Sweep) * June)
25.8.2011
Meg köpte jag på våren 2013 av Kevin. Inte den lättaste, tvärtom. Otroligt träningsbar, tröttnar aldrig och blir aldrig sur. Snabb effektiv, ganska hård, inte säkert jag får tillräckligt med pli  för att vilja tävla med henne. Har fått 7 valpar med Rhy 5.12.2013

Coel (Kemi Rhys / Conquest Floss)
Hane 19.4.2013
Lilla Coel blev hemma hos oss. Han tände tidigt på får, nu som 8 mån verkar han trevlig ivrig men bra djurkänsla, inte för mycket utan ganska lagom.

Hundar vi minns

Gillians Island Mister Marlon
20.03.2000–05.05.2012
mentaltest 153p

Marlo var helt o hållet Jessicas hund, han köptes när hon var 12 år. Marlo fick tyvärr epilepsi när han var 4-5 år, dom hann tävla agility till 2006, innan det blev förbjudet pga dopinglagen. Dom var ett så sött par, en flicka med långa flätor med en vilt skällande pudel med flaxande öron ❤
Marlo gjorde mentaltestet med 153p, domarna gillade verkligen honom. Dom sa att ”Denna lilla hund gick genom testet, samt går genom livet med en otrolig kamplust. Han var den enda av alla hundar på dagens test, som verkligen skulle ha bitit när han försvarade sin ägare, han backade inte en mm”.
I kampandet fick domarna inte honom o släppa taget om klabben, dom fick be Jessica om hjälp 😉
Marlo går bra med alla hundar, men har en irriterande vaktinstinkt. INGEN kommer obemärkt in, han kan nog bita hotfulla främlingar med dom få tänder han har kvar 😉

 

FIN&S AgiCh Kvarkin Galadriel
tik f. 06.04.2005 ER24630/05
AA/00, mentaltest 172p

Grim är nog den lättaste hunden att leva o träna med som jag vet. Hon råkar aldrig i konflikt, och har även flera gånger undvikit att bli biten av anfallande hundar genom tydliga lugnande signaler. Hemma syns hon inte alls och hon är alltid redo för träning och tycker det är lika roligt även om det gäller agility eller lydnad. Hon har bra koncentration och kokar inte över. Hon är väldigt ärlig och rak, har varit väldigt lätt att skola. Hennes specialitet (eller besatthet) är slalom.

Tror vi flyttade upp till klass 3 på 7 tävlingar, hon var väldigt stabil redan som ung. Nuförtiden är egentligen bara uppgångarna samt rivningar det som vi får fel för.
Eftersom hennes byggnad inte är den bästa, har hon varit halt eller gått orent från o till. Därav lade jag dom största målen på hyllan när hon var tre år. En känd osteopat sa redan när hon var 6 mån att hon kommer inte o hålla länge för träning, en kiropraktiker sa att hon är som ett pussel med fina bitar, som bara inte riktigt passar ihop. Hon har varit mycket hos Pirjo Yli-Juuti, som gymnastiserat och tränat upp hennes muskulatur som inte utvecklas tillräckligt genom vanlig motion. Även om detta inte förändrat hennes byggnad har det gett resultat och Pirjo har tränat och även tävlat med henne. I fram tiden får vi se hur hon håller, själv ser jag varje liten förändring i hennes rörelser och kan då inte helt enkelt träna/tävla även om det inte skulle vara nåt värre.
Lydnad tävlade vi tom vinnarklass. Orkade/han inte träna detta som vi behövt så det blev inget första pris på första försöket, så då fick det va 😉
I februari 2012 blev det bestämt att Grim skulle stanna hos Pirjo för gott. Ett tungt men samtidigt lätt och rätt beslut.

Olpherts Midge, Midge (importerad 06/11)
tik 08.05.2008 ISDS
AA/00

Midge köpte jag våren 2011 av Mosse Magnusson, han hade haft henne endast nån månad.
Tanken var att hon skulle jobba hos Samuli och jag skulle träna o tävla henne litet kanske avla på henne. Midge är en snäll liten svart tik, som är väldigt ödmjuk samt har sett det mesta antar jag, tog i början genast till flykten om rösten blev spänd eller man gjorde hastiga rörelser. Har nu blivit stabilare och har blivit väldigt fäst vid mej o Samuli.
Hon är otroligt snabb, i början var det svårt när hon bara gasade på mer när man föröskte lugna henne. Hon hann vricka foten och springa in i en stubbe dom första veckorna. Det stod snart klart att hon måste vara på ett ställe, hon är inte en hund man bara tränar nu o då, o sen far o tävlar med. Hon behöver en erfaren o lugn handler, med snabba reaktioner som kan sätta rätt sorts press på henne för att hon skall kunna slappna av.
Det bestämdes att hon tills vidare blir kvar hos Samuli o tränar på riktigt arbete.
Pete Keski-Korpela blev upp över öronena förtjust i henne o köpte henne till tävlingshund i slutet av november. Hon är en liten lycklig hund nu 🙂
Happy End